Bältet är nu på, definitivt inte det bekvämaste jag provat men nog stabiliserar det bäckenet alltid, man kan ju knappt röra sig! Inte för att man kan röra sig så himla mycket ändå i den här situationen, jag missade tåget i morse eftersom jag är ovan vid att ta små myrsteg. Jag fick för mig att jag kunde springa upp för rulltrappan för att hinna -bad idea, very bad idea. Självklart missade jag tåget och fick dessutom så ont att jag fick vanka fram som en vilsen anka längs perrongen i väntan på nästa avgång.
En fördel med bältet är dock att det verkar gå att dölja under kläderna, syns knappt att jag har det på mig. Försökte ordna en bild på egen hand, ni ser ju själva hur bra det blev...*hrrrm* Så går det när man inte har tålamod nog att vänta till man får assistans.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
jag ser inget bälte i alla fall :-)
det blev ingen lyssning dom ville inte lyssna före v 20 eftersom det bara kunde göra mamman orolig när det var svårt att hitta på ljuden och när jag ändå hade kännt att det rört på sig så tyckte hon att det inte behövdes så jag får vänta ända till 17 dec då vi ska dit igen. jag kollade elvis journal och han hade 144 144 156 158 144 dom gångerna vi lyssnade och jag har för mig att folk sa att då blir det säkert en tjej när det var över 140, så det är väl inte så säkert... fast han gillar ju nagellack och halsband ;-)
Jo det är timmar jag ska jobba igen el bli återbetalningsskyldig den dagen jag slutar.
Hoppas det hjälper med bältet.
Ja det är väl de två dagar på ett år,som de flesta vill ha ledigt.
Alla i arbetsgruppen har jobbat någon jul eller nyårsnatt varje år, sedan vi började där. Känner ju sig lite taskigt mot dem, om de blir utbeordring. Men vi har ju en massa vikarier också sägs det.
Skicka en kommentar