Ett steg framåt

Äntligen har jag fått stryka lite saker från att-göra-listan! Frissan är avklarad och massagen likaså, även om jag måste erkänna att det inte alls var en lika avslappnande upplevelse som förra gången. Magen har hunnit växa under de här 2 veckorna och hur man än ligger på en massagebänk så kommer den liksom i kläm. Tror jag avstår nästa gång, 1-2 veckor innan förlossningen är man väl inte i sitt smidigaste tillstånd. Idag har jag dessutom plockat fram en väska och packat ner lite babykläder, ombyte och MVC-mapp. En liten bit på väg alltså! Det måste firas med sushi, blev så sugen när jag läste att Barbaskön satte i sig det igår. På sushistället i Bandhagen får man dock ingen tofu i sin misosoppa, däremot rejält med avocado i rullarna. Perfekt mat för en slö filmkväll.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Lena:
Regler
1.Länka till den som utmanade dig.
2.Berätta sju personliga sanningar om dig själv
3.Utmana andra personer i slutet av ditt inlägg
4.Skriv ett meddelande i de personernas bloggar, så de vet att de blivit utmanade

7 sanningar:
1. Älskar katter och blir berörd av varje kattöde
2. Mår bra av vin, serranoskinka och gorgonzola -dvs allt man inte får äta som gravid
3. Hatar att packa och göra långsiktiga planer
4. Får rysningar av allt som är kyrkligt och religiöst
5. Är närhetsnarkoman och älskar beröring
6. Hatar att gå upp i vikt (eller upptäcka att kläderna plötsligt "krympt")
7. Har en lätt besatthet av att dra in cash och se bankkontot växa

Jag utmanar:
1. Mama
2. Anna B
3. Barbaskön
4. Ms Peaceday
5. Tant A
6. Hanna S
7. Tant Foxy
Har man ingen blogg kan man skriva listan som ett inlägg.... :)

Sevärd

Inte för att jag uppskattar wrestling som underhållning, men Micke Rourkes comeback och rollprestation i The Wrestler är verkligen sevärd. Är man uppväxt med hans snygga nuna i filmer som 9 1/2 vecka och Drakens år är det inte helt lätt att inse att mannen med det groteska utseendet är samma person som ens tidiga tonårsförälskelse, men det gör det hela än mer gripande. Hans egen karriär påminner ju inte så lite om filmens huvudpersons öde. Gillar man realitydraman med grundstommen i USA´s värld av utslagning och trailertrash så är det här rätt film att bli deprimerad till.

Fisk vs Vattuman

Jag fick tips av Mama om en ännu bättre horoskopsida, och när man läser det här känns det som om att fisk eller vattuman kan kvitta, både skulle nog passa mig perfekt. Kunde inte låta bli att ta med horoskopet för väduren också, dels för att jag är vädur själv och för att det är nästa horoskop på tur (men om jag går över tom 20 mars får ni skjuta mig), men mest för att det passade så bra in på två andra små vädurar jag känner: Mamas son och min fantastiska lilla brorson!

Vattumannen
21 jan - 18 feb
Din lilla Vattumannababy har en forskande, nästan genomträngande blick redan från början. Han studerar dig noggrant och du kan ibland känna att han ser rätt igenom dig. Vet han vad du tänker? Nej då! Han är bara precis lika nyfiken på dig som du är på honom, och snart känner ni varandra utan och innan. Redan långt innan han börjar att prata förstår ni varandra på ert eget språk.

Fiskarna
19 feb - 19 mars
Du som får en Fiskbaby kan inte alls förstå varför dom säger att det är jobbigt att bli förälder. Hon är otroligt tillmötesgående och du känner dig riktigt bortskämd. Det är inga problem för er att hitta rutiner ni båda trivs med och ibland är din baby så lätt att ha att göra med att du nästan blir orolig. Hon är också mycket känslig och känner precis av hur du mår och delar dina känslor.

Väduren
20 mars - 18 april
Din vädurbaby är otroligt pigg från start. Han är en riktig äventyrare som inte kan vänta länge nog innan han börjar upptäcka sin egen förmåga och världen runt omkring. Det är full fart hela tiden...han kryper tidigt, och han springer nästan innan han ens kan gå så bråttom är det. Och var inte orolig för att han inte säger ifrån. Även det gör han så det riktigt märks, ibland bara för att retas.

Packa kappsäcken

Jag borde packa BB-väskan eller åtminstone fundera över vad man förväntas ta med sig. Myskläder och amningskupor, räcker det? Tanken på att man ska stanna flera dagar på ett dystert främmande ställe känns inte lockande alls så packandet går inget vidare. Mvc-mappen, cerat och högtalare till Ipoden. Kamera. En lastpall med druvsocker och energidryck och chokladkex. What ells?? Borde man ta med laptopen? Finns det internetuppkoppling?
Jag tror jag ägnar kvällen åt Mickey Rourkes comeback i The Wrestler istället, det blir visst ingen väska packad idag heller.

Räkningar *suck*

Att betala räkningarna i januari är ungefär lika roligt som att steppdansa på en spikmatta. När man nu dessutom jobbar halvtid pga bäckenuppluckringen känner man sig verkligen inte på topp när man ser kontot tömmas redan dagarna efter lön. *suck*
Tack och lov att CSN inte ska betalas förrän nästa månad, nån ljuspunkt i det hela. Undrar om man kan få tillfälligt sänkta återkrav under föräldraledigheten, eftersom man har minskad inkomst? Jag tror man kan göra så med fack och a-kassa i alla fall, så det kan vara värt att undersöka saken. I det neggiga tillstånd jag befinner mig just nu känns varje extra utgift sur och otrevlig, och hur ska det då inte bli när man ska leva på föräldrapenning?

Vad som väntar

Fiskarna
"Fiskarna är det svävande tecknet framför andra, de ombytliga känslornas tecken. Människor med solen i Fiskarna är sökare till sin grundnatur, undrande och frågande. Världen är stor och förvirrande, så som de upplever den, och de strövar vida omkring, prövar allehanda ting för att lära känna den eller hitta till dess mening. Fiskarna är följsamma och ombytliga med stor anpassningsförmåga även i påfrestande situ­ationer. De kan härda ut där andra flyr och glädjas åt framgångar som andra kallar obetydliga. Huvud­sakligen undfallande är Fiskarna beredda att pröva allt som skulle kunna skänka en glimt av mening och åtrår mest av allt att kunna hänge sitt liv åt tron på ett speciellt högre syfte."

Vattumannen
"Vattumannen är den allvarliga andens tecken. Vattumannen tänker djupt och analyserar sin värld i avsikt att förstå dess innersta väsen. För Vattumannen är lättsamhet sällsynt och få ting är för honom så små att de saknar betydelse. Han grunnar mycket, även om det inte alltid framgår tydligt ens för honom själv. Världen är ett mysterium, men inte olösligt. Vattumannen gör vad han kan för att förstå det. Att leva är för honom en gåva som det gäller att förvalta väl, och nyckelordet för detta är kunskap. Vitterheten är hans förnämsta gudom."

Nuvarande ställning

Vadslagningen hittills:
Mama: 14/2
Barbaskön: 21/2
Lena: 3/3
Anna B: 6/3
Helene: 8/3
Hanna: 9/3
Oddsen för att det ska bli en tjej verkar inte särskilt höga, alla satsar på en Arvid/Hilding. Datumen däremot är det en väldig spridning på, från 14 februari till 9 mars. En vattuman eller en fisk alltså, det blir till att ladda hem lite horoskop och läsa på!

Att göra

Jag känner inte att jag har så mycket att delge världen idag, huvudet är översvämmat med saker som ska göras men som man inte tar sig tid till.
To do list:
*Gå till frissan
*Få massage
*Öva avslappning
*Boka tid för akupunktur
*Handla mer hallonbladste
*Ta en Ikearunda
*Ladda BB-väskan med kolhydrater
*Ladda Ipoden med passande musik
*Skruva ihop skötbordet
*Varva ner
Nåt utav det borde jag väl kunna pricka av under den här veckan.

Vadslagning och röstning

Precis som jag börjat tipsa andra om hur man överlever foglossningar så börjar mina hitta tillbaka till sin forna styrka. Att det kan göra så förbannat ont att röra sig! Det bådar inte gott inför förlossningen, om man redan känner smärtgränsen vara på väg att passeras.
Av den anledningen har jag kollat lite på det här med TENS, som är nån form av elektroder som ska avhjälpa smärtan. Efter vad jag förstått kan man använde dem mot bäckenproblemen också och sen under stor del (alla som inte vill ha läskiga bilder på näthinnan kan sluta läsa nu) av "öppningsskedet" (sorry, försent).
Jag tycker förresten det är en spännande vadslagning Mama dragit igång i ett inlägg, vilket datum och vilket kön. Jag satsar nog mina pengar på: 8 mars och Arvid. Hilding går ju tydligen bort som andranamn (enl min sambo är det bara finska pensionärer med alkoholproblem som heter Hilding) så nu står valet mellan Arvid Sindre och Arvid Hedning. Vi kan väl ha röstning!

Nya fokus

Tiden läker alla sår sägs det och jag börjar tro att de har rätt. Idag har jag bara brutit ihop en enda gång, när jag kontaktade Katthemmet där vi hämtade Tuss och berättade om vad som hänt. Eftersom hans mamma och syskon fått nya familjer genom dem kändes det rätt att höra av sig, i fall det nu skulle vara en ärftlig eller genetisk form av cancer så kanske någon annan kan räddas genom att bli förvarnad i tid? Men att berätta gör allt så levande igen så det är svårt att hålla tårarna borta.
Vi har ju i alla fall en liten ligist på jäsning, kanske det är dags att fokusera på det nu när målsnöret börjar närma sig? Det är med blandade känslor man åser magen röra sig i vågrörelser för att sen bli kantig och ojämn när ett knä eller en armbåge tar emot. Känns både läskigt och overkligt och samtidigt lite häftigt att nån därinne bökar runt och börjar få ont om plats. Ju mer mat man svullar i sig, desto mer armbågar får man i njurarna. Förhoppningsvis tycker han/hon/den/det snart att det här inackorderingsrummet är för trångt för oss båda och bestämmer sig för att flytta ut!

Du fattas oss

Tack alla som skrivit för era varma ord och stöttande kommentarer, det värmer när det känns som tyngst. För saknaden är så stor, så stor. Ett dygn som känts som evigheter och fler tårar än man trodde var fysiskt möjligt. Så länge man håller sig sysselsatt på jobbet går det att se framåt, men väl hemma kommer tomheten över en som en våt filt. Det är så smärtsamt tomt så man förstår inte hur man någonsin ska kunna gå vidare. Det kommer bli lättare med tiden, det vet vi innerst inne, men det är en klen tröst när någon fattas en så enormt.

Vårt hjärta

Kvart i tio i morse ringde läkaren från Djurakuten och berättade att ultraljudsundersökningen var klar, och att det inte såg så bra ut. Vårt lilla ljus hade lymfom i mjälten och tarmen, och det var detta som hindrade honom från att må bra och äta som vanligt. Prognoserna för att klara sig genom operation och sedan cellgiftsbehandling var inte vidare ljusa, och framförallt skulle vår kisse behöva genomlida en massa utan att veta om han skulle bli bättre. Så idag fick han somna in i våra armar, lugn och trygg hos sina närmaste. På två dagar har livet så drastiskt förändrats och ingenting blir någonsin som förut.

Suck

Det blir en natt till på sjukhus och ultraljud i morgon, eftersom de plötsligt hittat en misstänkt "knöl i buken" på älsklingskissen. Nu hade en kattförsäkring suttit rätt bra... *suck*

Hårda bud

Igår lämnade vi älsklingskissen på Djurakuten över natten. Efter nästan 6 timmar i väntrum och läkarsal med temptagning och blodprover fick vi besked om att de ville behålla honom en natt eller två. Lillkissen var inte sig själv i fredags, åt sämre än vanligt och gick och gömde sig i garderoben. Igår ville han inte äta alls, inte ens räkor och tonfisk gick ner, så vi bestämde oss för att åka in. Sjuksystern som skrev in oss verkade inte tycka att det lät så illa eftersom han ändå ätit på fredagkvällen, men när vi väl fick träffa doktorn tyckte hon att han såg medtagen ut och verkade ha ont i området kring njurar och lever. Så den lilla rutinkollen vi hade ställt in oss på visade sig bli en inläggning med dropp och prover och övervakning. :(
Läkarna ska höra av sig efter ronden idag och meddela läget samt om de vill behålla honom en natt till. Under tiden håller vi alla tummar vi har för att vi snart ska få hämta hem våran Tuss.

Redo för utbrott

Det sägs att man kan se på en kvinna när det börjar närma sig förlossningsdatum, eftersom hon utstrålar ungefär samma sak som en vulkan på väg att få ett utbrott. Det är i alla fall vad som står i den här fantastiska boken som jag fått låna av Mama och som jag redan hunnit plöja igenom ett par gånger sedan semestern. Den kan verkligen rekommenderas, hudbristningar eller hemmorojder, här kan man hitta svar på det mesta! I alla fall undrar jag om det inte är så att jag snart närmar mig den där gränsen innan allt bryter ut. Jag vandrar runt i min egen lilla bubbla och hinner vara både glömsk och världsfrånvänd och oförskämd, samtidigt som jag försöker jobba och stå i precis som vanligt. Häromdagen hävdade jag att barnmorskan måste ha misstagit sig totalt när hon sa sig redan ha lämnat ut alla papper om blodgrupp etc till mig, för JAG hade minsann inte fått några papper! Väl hemma hittade jag hela förlossningsmappen undanstoppad under hårfön och telefonkataloger, väl gömd och sedan länge glömd. Idag höll jag på att driva den stackars kassörskan på Apoteket till vansinne genom att hävda att de slarvat bort mitt recept som jag lämnat in några månader tidigare. Stackarn fick leta i 45 minuter medan jag själv blev mer och mer utmattad och uppriven. Och självklart fanns receptet: hemma, instoppat i ett överfullt köksskåp mitt bland alla gamla kvitton och räkningar och andra saker som man inte vet om man ska spara eller inte.
Jag vet att många gravida kvinnor går och väntar på att förlossningen ska sätta igång, men det kan nog lika ofta vara omgivningen som med drömsk blick ser fram emot den stundande nedräkningen...

Lilla Billy

Nej vi ska ABSOLUT INTE skaffa oss ännu mer jobb genom att skaffa hund, men det är inte utan att man blir lite småsugen när man träffar såna här små gossingar. En 2 månaders fransk bulldog som blir ledsen så fort den inte får uppmärksamhet kan ju få vem som helst att smälta.
Den får till och med plats att åka i barnvagnskorgen!

Smart shopping

Det är synd att januari månad ska vara så hiiimla lång att lönen aldrig räcker till. Arbetskompisarna börjar redan räkna ner dagarna till barnbidraget och det kan jag tänka mig att det är fler som gör! Vi har inte riktigt haft nån diskussion än om vem som ska ta hand om pengarna men i ärlighetens namn kan vi nog båda skriva under på att det är en av oss som tar det övergripande ansvaret för att fylla lägenheten med bebiskläder och filtar och badbaljor och annat. Och efter vad jag hört är väl risken att det fortsätter i samma stil när samma person är den första som stannar hemma? För självklart har man mer tid att lägga på sånt än den som jobbar (och kanske ett större intresse för att shoppa men det kan man ju prata tyst om).
Det börjar i alla fall bli lite ordning på sakerna, kanske har vi kommit in i den omtalade "boa-tiden" när man vill få klart allting till den lilla fågelungen tittar ut. Just nu fylls jag i alla fall av en känsla av välbefinnande så fort vi kan stryka nånting från att-fixa-listan. Vi hittade en babysitter på Coop Forum för 149 spänn häromdagen, så nu kan vi stryka det också. Smart idé förresten den där Coop Forum, man kan handla alltifrån bebiskläder till nyaste mascaran från Loreal och ändå ta det på matkontot. En våt dröm för alla shoppingsugna föräldralediga! ;-)

Award

Jag har fått den här fina Awarden av Leohna, för att hon tycker att jag ska vara stolt över min underbara Mammablogg!

*Det är med en stor ära som jag tilldelar Dig den här Awarden! Jag älskar att läsa Din blogg! Tack för att jag får följa Dig i Din vardag! Du har en underbar Mammablogg! Be Proud!*

Reglerna för Awarden är enkla.
Jag som har mottagit Awarden, lägger upp den på min egen blogg, länkar till bloggen som jag har fått den ifrån. I min tur delar jag den vidare till ALLA Mammabloggar som jag tycker förtjänar den! Och lämnar såklart ett meddelande inne hos Dem, om att de har fått den!

Det är med en stor Ära som jag ger den här Awarden vidare till:

Mama http://kidsandscrap.blogspot.com/

Barbaskön http://barbaskon.blogspot.com/

Snöstjärna http://snostjarna.blogspot.com/

Förlossningskoll

Vi var och kollade in förlossningsavdelningen på Södersjukhuset idag och tänka sig, det såg inte alls ut som på Cityakuten! Lite sjukhuskänsla kom ju tillbaka när man såg den kromade sängen och alla uttag för elektrisk utrustning, men det kändes ändå mer som ett vanligt rum än ett sjukhusrum. Klart bättre än vad jag förväntat mig så jag passade på att prova både lustgas och förlossningspall, saccosäcken fanns också på plats så den kan jag nog tänka mig att vila magen mot när det blir dags.
Frågan är vad man ska ta med sig för musik? Det räcker ju att höra samma skiva 2 ggr i rad för att man ska tröttna så hur många alternativ ska man släpa med sig egentligen? Kan man hyra en DJ; lustgas ingår i gaget?
Vi kollade in BB-avdelningen också, och den var tyvärr lika deprimerande som alla andra sjukhusavdelningar; mörk och trist med slitna linoleumgolv och flimrande lysrör. Vi har fått erbjudande om att stanna 1-2 nätter extra efter de obligatoriska, men med tanke på hur det såg ut och kändes vet jag inte om man vill stanna längre än nödvändigt. Konstigt att alla sjukhusavdelningar ska vara så himla deprimerande, som om patienterna skulle må sämre av lite ljus och färg omkring sig!

Ett monster till flickvän

Jag är så himla trött på dessa djävulusiska sammandragningar varenda eftermiddag/kväll! Varje gång känns det som bebisen är på väg ut rätt genom magen istället för den naturliga vägen. Okej om jag visste att det snart var dags och kunde börja räkna ner dagarna, men det är ju fortfarande nästan 6 veckor kvar. Är tanken att man ska vara helt slut när förlossningen väl sätter igång, bara för att man haft förvärkar i 1,5 månad?!
Som ni säkert märker blir man ingen liten ängel när man har konstant kramp, snarare tvärtom. Känns som jag fått både horn och huggtänder de senaste dagarna. *morr*
Vi ska i alla fall till Mvc och lämna urinprov i veckan, kanske kan det ge någon fingervisning om vad som händer i min livmoder. Mvc-läkaren sa förra veckan att jag måste stressa ner om det inte ska bli en tidig bebis. Just nu säger jag bara; Bring it on!!!

Bättre begagnat

Jag kompenserar mitt barnvagnsinköp med att köpa en begagnad Babybjörn bärsele för några få slantar på Tradera. Inte för att man vet om den kommer komma till användning men det ser väldigt praktiskt ut och samtidigt väldigt mysigt. OM man nu får ett skrikigt troll till unge kan det ju vara skönt att kunna ha händerna fria samtidigt som man bär runt på trollet. En sak mindre att inhandla, tycker inte vi har gjort annat än handlat och planerat de senaste veckorna, pengarna försvinner snabbare än flyttfåglar men ändå är det en massa saker kvar som man kanske kan behöva. Nog för att man vill vara förberedd men det är ju lite svårt att veta innan om man verkligen kommer behöva saker som bröstvärmare, vyssan-lull-tassar, åkpåse och 15 par bebissockar i minsta storleken??

Veckans kisse

Nedräkning

Sju veckor kvar till beräknad bebis och hållningen är som försvunnen!
Här har man lagt timme efter timme på att bygga upp rygg och axlar, sen behövs det bara ett träningsstopp på några veckor och några -hrrm typ elva- extrakilon så är allt förgäves. Kan man begära reklamation på gymkortet?! Det borde bli en del slantar efter alla de här åren!

Esprit

Klassiskt så det förslår med marinblått och rött, men alternativet var en knallrosa så det här kändes liiite mer rätt. Såg sedan på Barnvagnspalatset och Barnvagnshuset att man kunde hitta lite mer jordnära färger, men kan man shoppa för under 2000 pix är det ju dumt att klaga!

Till sist!

Det bidde en barnvagn! Efter många om och men och med mindre än 8v kvar ramlade jag in på Tradera och råkade buda hem en duovagn från Esprit. Efter alla lovord om att köpa begagnat råkade det bli en sprillans i kartong direkt från fabriken... Aja den tiden ska väl komma när man börjar leva som man lär!

Back on track

Huuuu vad ovant det var att gå upp och jobba i morse. Efter så många långa lediga dagar -fjorton för att vara exakt- kändes det smått overkligt att släpa sig i säng i tid, för att inte tala om känslan när klockan ringde kl 06.00. Och självklart hade jag förträngt alla logins och var tvungen att börja årets första arbetsdag med att ringa supporten...
Det har blivit några riktigt trevliga dejter de senaste dagarna. Efter den utdragna mellandagstristessen då dagarna inte innehåller mycket annat än film och böcker blev det en ordentlig tapaskväll på El Cocodrillo på måndagen, följt av en latte-och-browniesfika i Bandhagen på tisdagen och toppat med thaiwok och familjeträff på tisdagens kväll. Mysigt, trevligt och väldigt mumsigt!

Mums

Och för alla som inte heller har några genomtänkta planer på att leva ett hälsosammare liv kan jag ju passa på att lägga ut receptet. Lättfixat och otroligt gott!

Brownies, 25 st
Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en form och lägg i bakplåtspapper. Blanda 3 dl flytande smör/margarin med 5 dl socker, 4 ägg, 1,5-2 dl kakao, 2 msk vaniljsocker och 1 krm salt. Rör sen i 3 dl vetemjöl, 1 dl hackade nötter/mandel och 150 g hackad blockchoklad. Vit choklad blir snyggast, mörk blir godast. Bred ut smeten i formen och grädda 30 min i mitten av ugnen.

Nystart igen... och igen... och igen

Började mitt nygamla hälsosamma liv i morse! Ut med vörtbröd och ostmackor och in med GI-maten igen; ägg, keso, skinka och grönsaker. Det konstiga är att jag gjorde samma nystart igår. Och dagen före det. Frukosten är inga större problem, ägg och grapefrukt är ju gott och till slut vänjer man sig väl vid smaken av stjälkselleri igen. Men sen går det bara utför ju längre dagen lider. I fredags blev det morotskaka till kaffet, igår ramlade en Malacopåse ner i varukorgen på Konsum och idag, när allt flöt på som bäst, fick jag ett otroligt sug efter att baka brownies. Bara baka, inte smaka... Ha! Smeten är ju så god så hälften vore nog. Det verkar inte som mitt inre jag riktigt uppfattat att det är dags för livsstilsomläggning, det klänger sig fortfarande fast vid skumtomtar och Twistpåsar och mjuk pepparkaka till kaffet.

Underbara mödravård

Att gå till barnmorskan börjar numera likna rena underhållningen (om man gillar tragikomik). Först kommer de obligatoriska mätningarna, lyssna på hjärtljud och känna efter hur barnet ligger. Inget fel i det, ganska mysigt att bli ompysslad faktiskt. Sen kommer de: förmaningarna från helvetet. Är det något som ingår i kursplanen när man läser till barnmorska att man ska behandla varje klient som imbecill och försöka klämma in minst 10 förmaningar i varje mening??
Häromdagen fick jag först en föreläsning om hur viktigt det är att spädbarn sover på rygg. Hallå, är det verkligen nån som undgått diskussionen kring bebisars sovsätt? Med Anna Wahlgren i ena ringhörnan och resterande barnavårdspersonal i andra. Finns det verkligen NÅN som missat detta, och ser jag ut som jag vore helt bortkollrad?
I nästa sekund undrar hon om jag tänkt amma? Återigen, jag tror de flesta blivande mammor nånstans har en plan på att försöka sig på amningsproceduren. Sen kanske det inte alltid är så lyckat som det verkar i Mvc´s små foldrar ("ALLA kvinnor kan amma, ALLA mammor har tillräckligt med mjölk till sina bebisar"). Jag känner flertalet som kan vittna om att det där med amning kanske inte alltid är så himla lätt, medan åter andra upptäcker att om man står ut de första månaderna så går det av bara farten. Kort sagt, så gott som alla är nog beredda att ge det ett försök. Hur det sedan fortlöper kan ingen förutspå.
Men åter till min barnmorska. Efter allt prat om amning kände jag mig manad att visa att okej, det må vara första barnet men lite insatt är man väl ändå, så jag säger att "man kan ju alltid använda bröstpump". Jag lovar, hon hade inte sett mer chockerad ut om jag så hade bett om att få ha en exorcist med vid utdrivningsskedet (utdrivning som utdrivning liksom). Nej ve och fasa, bröstpumpar var verkligen ingenting att rekommendera! Till och med Mvc's egen broshyr om amning förordar hur smart det kan vara att pumpa ut ibland men nej, min barnmorska håller fortfarande fast vid gravidråden anno 1962. Vid det laget började jag stänga av och planera hur jag snabbast skulle ta mig därifrån. Det finns en gräns för hur många vettlösa uppmaningar en människa kan stå ut med på en timme.

Män är från Venus?

Ord min sambo svänger sig med som jag inte förstår:
Embargo
Debacle
Konstutionsutskottsgenomgång

Ord jag svänger mig med som min sambo inte förstår:
Mjölkstockning
Paracervikalblockad
Graviditetsnoja (jag-behöver-isglass-nuuu)

Kom-i-håg

Note to self: Inför nästa nyår, skaffa öronproppar till katten! Man kan ju tycka att det låter astråkigt och pensionärstrist när människor pratar på hur smällare borde förbjudas, bara tillåtas vissa tider etc etc, men satan vad det smällde igår. När det satte igång lite smått vid 20-tiden var det ganska mysigt, Tuss hängde tom med ut på balkongen för att kolla vad som stod på, och efter nån timmes smällande reagerade man knappt när raketerna stod som spön i backen vid 22. Men när den mest högljudda arsenalen sattes in mellan 23.30 och 00.30, med gigantiska laddningar som ekade i hela kvarteret, då var det inte så roligt att ha husdjur. Tuss strök runt som en strykrädd hund mellan rummen och gömde sig ömsom i garderoben och ömsom under sängen. Nu är han ändå en ganska tålig kisse, men man kan verkligen förstå hur jobbigt det måste vara för alla som har skotträdda hundar hemma. Det är aldrig kul att se nån man tycker om bli orolig och/eller skräckslagen, så nästa år blir det hörselskydd för både barn och katter i Bandhagen!

Mål för året

Ett helt nytt år! *jihooo* Tillsammans med en kompis brukar jag göra upp mål för varje år, skriva ner delmål och hur man tror vägen dit kommer se ut. I backspegeln kan man då konstatera vad som gick vägen och vad som kanske behöver a) modifieras eller b) satsas på ett år till. Kvoten för 2007 gick ganska bra, 3 av 3 möjliga om jag minns rätt: katt, större lägenhet och bra löneökning. Det nyligen gångna året är 2/3 avklarade; bebis i magen [check] och arbetsplats att utvecklas på [check]. Det tredje (ej helt klara) målet får nog hänga med när vi ska sätta oss ner och förfärdiga målen för 2009.
Men vad jag fått veta via förhandsinfo så tror jag min kompis mål är ett av de bättre; mer närhet, eller lite mer kortfattat uttryckt: sex, sex, sex! Ja herregud, är det nån som inte skriver under på det?!