söndag 12 oktober 2008

Pust stånk & stön

Idag gjorde jag gravidpremiär på gymet. De senaste 2 veckorna har jag varit så trött och utmattad så jag har inte tränat en endaste gång, och veckorna innan dess har jag kämpat för att dölja magen så gått det går i lite större tröjor. Men nu känns det som helt omöjligt att försöka trolla bort den, så idag gjorde jag entré i tajt linne och army pants och försökte låtsas som ingenting när magen hotade fastna i roddmaskinen. Man kan väl säga att jag sällan fått så många fundersamma blickar från omgivningen, men inte ens när jag stånkade fram på löpbandet var det nån som vågade komma fram och kommentera.
Snacka om att konditionen försämrats snabbt förresten, nog för att jag haft 2 veckors träningsuppehåll men att behöva justera ner farten varannan minut kändes aningen förnedrande. Förmodligen tror hela gymklustret nu att jag levt på en diet på chokladglass och smörkex och att det är därför som jag ser helt uppblåst ut och knappt kan småjogga utan att bli andfådd.
Skönt var det i alla fall att komma iväg och träna, trots alla undrande blickar. Min plan har ju varit att fortsätta träna så länge som möjligt för att kunna vara någorlunda stark och smidig när det blir dags för den där ultimata styrkeutmaningen i febriari/mars. Men ska jag orka mig igenom en hel förlossning utan att skrika på sportdryck och syrgas redan vid akutintaget så får jag nog se till att börja jobba på konditionen igen... *pust*

2 kommentarer:

Semester & Mat sa...

Men hur klarade jag förlossningen bra då, jag är ju inte det minsta tränad om man jämför med dig. Det kommer med andra ord gå suveränt för dig när det är dags.
Ja tapeten är ju fin. Blir ju nytt golv hall kök och matrum. M vill ju gärna ha schackrutigt och det kanske ser lite lustigt mot denna fondvägg. Vi får väl se. Först vardagsrummet, så får vi se vad vi sedan orkar med ;)

mama sa...

å jag som är stolt över promenader, rodmaskin kan jag inte ens stava till :-) bra att du håller i gång det underlättar inte förlossningen har jag hört, men man återhämtar sig snabbare, jag är ju inte så fit och det tog säkert 3 veckor innan jag kände sig som människa och träningvärken hade släppt, den var nästan värre det andra var ju över på ett dygn... jag tror du joggar från BB med din bäbis efter bara nån dag!