söndag 22 november 2009
Inga men
Lite förhöjd kroppstemp men aldrig över 38 grader, några dagar med lite extra klängighet och några nätter med sämre sömn, annars verkar inte svinsprutan ha lämnat några större men på lillprinsen. En morgon vaknade han redan kl 6 och fick för sig att det var dags att gå upp. Mamma försökt lägga ner och ramsa om och om igen ("nu ska vi sova, det är inte morgon än"), men till slut gav pappa upp och plockade upp liten ledsen skrutt. Som naturligtvis var hungrig som en varg efter att ha hoppat över kvällsslurken dagen innan, vilket mamma borde ha vetat, men nyvaken och trött som få så tänker man inte alltid så långt. Det kompakta mörkret på morgonen gör att man bara vill borra ner huvudet i kudden och somna om. Tur att man fortfarande kan ge lite frukost i sängen innan man blivit tillräckligt klar i huvudet för att gå upp och koka gröt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
skönt å höra att det gick så bra nu sitter lucia å äter ur papperskorgen här nedanför... underbar ålder...
Skicka en kommentar