Idiotiska idéer

Värmeslag eller inte, det verkar som vettet rinner ur en lika snabbt som vatten när vädret är som det är. Inspirerad av andra hurtiga småbarnsmorsor kom jag på den briljanta idén att avsluta dagen med en långpromenad i snabbt tempo. Klockan kvart i fem borde ju solen inte vara så himla stark, så varför inte njuta av vädret och samtidigt slimma kroppen en aning? Tänkte jag och gav mig ut. I stekande sol. Utan vatten. Och eftersom jag tyckte att det gick så bra i början bestämde jag mig för att hoppa över 3 km och gå direkt på 5 km, och dessutom jogga lite smått. Inte så himla genomtänkt. När det var 2 km kvar började munnen kännas som sandpapper och den sista kilometern i stekande solsken tyckte jag att jag svajjade för varje steg. Efter alla besök på Bvc borde jag väl veta att ammande mammor behöver nästan 1 liter extra vätska om dagen, och i det här vädret kan man nog dubbla den mängden. Hade jag inte värmeslag innan lär jag ha fått det nu, tack vare detta idiotiska påhitt. Det blir inga fler såna på ett tag, I promise!

Värmebölja i blöjan

Det är inte helt lätt att hålla sig iskall i den här värmeböljan. Lilla skrutt trivs inte alls i det varma vädret, han som är varmblodig i vanliga fall får nu både värmeutslag och svettig nacke. I natt fick han sova i enbart blöja och med snuttefilten som täcke, och det verkade fungera bra för han slog nytt rekord och sov ända till 07.45. Men varmblodig som han är hade han i alla fall svettats ner lakanen när jag tittade till honom igen nån timme senare. Och vänt sig på mage. Så nu är det inte längre säkert att lägga honom nånstans och tro att han ska ligga kvar i samma ställning en stund senare.
Brio Sing heter förresten den nya vagnen, orginalet alltså. Den tar helt klart mindre plats i hallen och så matchar den ju golvklinkersen så himla bra... ;-)

Ännu ett erkännande

Hrrm, jag måste nog göra ett erkännande igen. (De duggar tätt på den här sidan numera). Efter att ha släpat runt på min gigantiska vagn med hjul och underrede som klarar av vilken skogsväg som helst utan minsta problem, har jag tvingats inse det oundvikliga. Vi lever INTE i skogen! Det kanske kommer som en chock för fler än mig, men vi bor visst mitt i stan, med små trånga affärer, t-bana och buss vart man än vill ta sig, trappor lite varstans och hissar lika små som studentrumstoaletter. Ergo; jag har en vagn som inte är ultimat för den miljö den ska användas i. Och ja, jag har alltid dissat och misstrott alla sorters små hippa cityvagnar och vägrat införskaffa en likadan. Men nu har jag tröttnat på att släpa den gigantiska vagnen ner för trapporna när hissen i t-banan sviker, jag har tröttnat på att folk på trottoaren får kasta sig åt sidan för att vi ska komma förbi. Och hipp som happ så blev det en liten smidig cityvagn i det här huset också. Lättkörd, lätt att bära, enkel att ta isär och packa ihop och framförallt, man kommer in överallt med den! Så, även den mest inbitne kan ändra sig. Och tom erkänna det offentligt.

Tiden som försvann

Det här är hemskt att behöva erkänna, men jag har faktiskt ingen riktig tid över till att blogga. I alla fall inte så länge vädret fortsätter vara så fantastiskt som det varit senaste veckan, då rinner dagarn bara iväg utan att man lyckas åstadkomma nånting vettigt alls. Jag är mäkta imponerad av de som fakiskt får saker gjorda, till exempel Barbaskön som gör om hela köket mitt i sommarvärmen. För här tycks tiden aldrig räcka till några större projekt, tvärtom. En aktivitet per dag, sen har tiden runnit ut och det är dags att tänka på middag och bebisbad och amning och läggning. Sommarkvällarna som tidigare kändes som eviga, tar nu slut alldeles för fort. Men huvudsaken är väl att den yngsta medlemmen i familjen verkar ha det alldeles otroligt bra, så länge han är nöjd får man väl känna sig tillfreds med det man åstadkommit och ha överseende med resten.

Dagen efter

Det minns man ju hur trött man kunde vara dagen efter midsommar, på den gamla goda tiden då man festade till solen gick upp. Den här midsommaren festade vi snarare till solen gick ner, eller i moln åtminstone. Vi klarade oss undan regnet och kunde ha midsomarbuffén utomhus, och under kubbturneringen sken solen ordentligt men lagom till sanning eller kånka hade den såklart gått i moln igen. Arvid hade en superdag och pratade och pussades med alla, inklusive hunden. Inte konstigt att han var helt slut efteråt och däckade i vagnen under ett träd.
Idag har det dock varit raka motsatsen, pigg som en mört och inte ett dugg sugen på att sova middag och låta de slitna föräldrarna få lite välförtjänt vila. 33 minuter sov han som en sill i vagnen, sen var det färdigsovet för den här dagen!

OSA

I villervallan inför att få ut inbjudningarna till den 18:e lyckades jag såklart glömma att skriva OSA-datum.
Så de som vet huruvida de planerar att komma eller inte, får gärna meddela sig på något vis innan den 10/7.
TACK! :)

Det där med sömnen...

Fem och en halv timmes sömn blev det i natt. Efter vaccineringen förra veckan har lillkillen varit lite febrig och gnällig och, framförallt, mammig. Vaknat storgråtande flera gånger per natt och det enda som har hjälpt är att ligga i mammas famn och kramas eller sova. Igår gjorde vi dessutom misstaget att byta till nya sängkläder i spjälsängen utan att spruta ner dem med mjölk. Vilket fick till följd att grabben vaknade kl 3, kl 4, kl 5 och kl halv sex, vilt protesterandes mot att behöva sova ensam i spjälsängen. Så till slut fick pappa gå upp och leka några timmar innan bebisen fick sin vilja igenom och somnade som en prins i stora sängen, medan mamma sov med ett halvt öga öppet. Inte konstigt att man känner sig som en zombie efter en sån natt.
Men efter gårdagens mammagrupp har jag fått vidgade vyer och slutat ha dåligt samvete för att jag i vanliga fall sover till kl 9 på vardagarna och inte är uppe i ottan som så många andra småbarnsmammor verkar vara. På mammagruppen erkändes det nämligen att vissa sover till kl 11 utan besvär, medan andra stannar i sängen till kl två på eftermiddagen. Inte för att jag förstår hur de lyckas hålla ungarna lugna halva dagen medan de själva sover, men jag misstänker barn-Valium. Eller så är väl den hemska sanningen den att det finns dom som har bättre pli på sina ungar än vad jag har. I vilket fall kommer jag numera sova med gott samvete ända fram till 10 -om bossen i huset tillåter vill säga!

Fast i shoppingträsket

Att man aldrig lär sig. Det är ju trevligt när skattepengarna dyker upp på ens konto, men nog är det otroligt att det ska få ett sånt genomslag i shoppingnerven direkt. Och det slår aldrig fel, varje år är det likadant! Så fort pengarna syns på kontot så börjar det rycka i pekfingret efter att få slå koden till Visakortet så ofta som möjligt. Lite skönhetsshopping, ett par klädesplagg till skruttungen, några nya skojiga leksaker och hoppsan, där slank det visst med lite leksaker till mor och far också. Pengarna fullkomligt flödar ut ur plånboken med en fart av sällan skådat slag. Och när jag äntligen börjar få grepp om vad som händer och lyckas få kontroll över det fullkomligt helvilda kodslagarfingret, så visar det sig att Polarn & Pyret har 30% rea. Det är inte ens värt att försöka vinna en sån match, lika bra att lämna walk over och kasta sig ner i shoppingfördärvet!

Morgonrutinerna

Arvids morgon, en vanlig bra dag:
Sover till halv sex, käkar och somnar om och sover till halv nio. Leker själv med Laban och Nasse till mamma vaknar strax efter nio (dvs kvart i tio). Leker vidare i gymet medan mamma duschar och pappa gör frukost, sitter i sittern och pratar med bebisen i ugnsluckan medan päronen äter och läser tidningen. Tar sen en påfyllning på frukosten och somnar liggandes i mammas knä innan kl 12.

Arvids morgon, en mindre bra dag (och mindre vanlig, tack och lov):
Vaknar kl 03 och vill ha käk. Vaknar kl 06 och vill ha käk. Vaknar kl 07 och har en högljudd diskussion med Laban och Nasse. Tröttnar på sällskapet och kräver att få gå upp före kl 9. Vägrar ligga i gymmet, vill hänga på armen hela tiden. Sitter 10 minuter i sittern innan det blir för trist, skiter ner den i protest. Får rumpan tvättad under vattenkranen, spyr ner pappas sista rena tröja, kissar ner skötbordet och kräver mer mat omgående och talar sen om för grannarna vad han tycker om servicen på den här jäkla syltan!

En mammas list

Spjälsängen blev slutligen upplockad från källaren och monterad och iordninggjord. Den lilla bebisen har kommit på hur man vänder sig i sidled och efter att kilat fast sig på tvären i bebiskorgen och vaknat med storgråt ett par nätter i rad beslutades det igår gemensamt att det var dags för förändring. Sagt och gjort, spjälsängen kom upp och bebisen låg nöjd och glad och lekte en lång stund för sig själv. Tills det var dags att sova. Jag tror vi höll på till halv elva på kvällen med nattning om och om igen, för så fort huden nuddade madrassen vaknade bebisen och insåg att det var heeeelt fel säng och inte alls de vanliga inlegade påslakanen. Till slut fick vi ta till lite fultrick och droppa bröstmjölk över kudden och madrassen för att den skulle lukta som den gamla sängen, och därefter sov bebisen hela natten i sin nya säng.

När Arvid mötte Sally

En riktig gosfia, denna Sally. Söt och rar och kramvänlig, och som alltid är det ju så svårt att föreställa sig att ens egen unge varit lika liten en gång i tiden. För bara drygt 2 månader sen till och med! Det blev en fika på söder och lite shopping på min och K´s premiärtur med varsin barnvagn, passade på att testa rabarberbullarna på caféet i skatteskrapan. Lite sommarkänsla trots avsaknaden av sol.
Igår fick Arvid sin första vaccinering. Första sprutan gick hur bra som helst, men när den andra kom började tårarna välla fram. Jag lovade att han skulle få bita tillbaka nästa gång barnmorskan försöker göra honom illa, han verkade nöja sig med det för han slutade gråta. Hur vi nu ska infria det löftet återstår att se...

Smatterband

Kotknäckaren var RIKTIGT bra, det smattrade som attan i ryggraden när han vred och vände. Och jag känner mig lite mindre sne så det borde ju ha hjälpt. Det allra bästa är väl att högkostnadskortet gäller även för kiropraktorbehandlingar, så jag behöver inte betala en spänn för varken detta eller kommande besök!
Eh, när jag tänker efter kanske de där girighetsanlagen har sin naturliga förklaring trots allt...

Den lille terroristen

Man kan ju undra vems humör den här ungen har ärvt. Nog för att han för det mesta är go å gla och inte särskilt svår att ha att göra med, men nu börjar man märka hur han reagerar när han inte får som han vill. I det nya babygymet som vi inhandlade på bakluckesloppis i Ljusdal finns 3 stycken färgglada hängande leksaker. Och inte räcker det med att man lyckas fånga in den ena leksaken, nej nej nej, man ska ha ALLA leksaker! Och inte nog med det, man ska han in ALLA i munnen också. Glupskheten kan jag väl ta på mig att han ärvt från mig, men girigheten och de där tårögda raseriutbrotten som kommer när han inser att han inte kan få in alla saker i munnen samtidigt, de tänker jag skylla på nån annan... Nån i släkten som känner sig skyldig till den delen? ;)

Vädervärk

Grått och ruggigt skitväder i Bandan idag, precis som igår alltså. Och jag misstänker att det är skitvädret som får all form av värk i kroppen att sätta fart på samma gång; J har ont i minisken och jag har haft ischiaskänningar hela natten. Men jag lyckades få en kiropraktortid på måndag eftermiddag, så klarar jag mig bara fram till dess så ska det förhoppningsvis bli bättre. Vi kan väl hoppas på en solig nationaldag i morgon så kanske värken går över av sig självt!

En liten olycka

Så nöjd man kan se ut, när man precis har skitit ner soffan. Han har ju ingen rumpa ungen, så när han får ligga i bara t-shirt och blöja blir det alltid lite raggarstuk på blöjhänget. Och just idag passade det inte så himla bra.
Man kanske skulle ha satsat på en avspolningsbar soffa istället, den här lär ju lukta ärtsoppa fram till midsommar!

Semesterbilderna!

Så här bra kan man ha det på semester i Hälsingland:
Busa med morrmorr

Sagostund med Åsa, Elvis och Felicia


Väl nersutten babysitter från mammas tid

Ändrade sovrutiner -fördel eller nackdel?

Jag vet inte om det var den "friska norrländska luften" eller det spännande sällskapet, men sen vi kom hem har bebisen inte alls sovit middag på samma sätt som tidigare. Så länge vi var uppe i norrland passade han på att sova en stund ute i vagnen varje dag, och det kanske är det han saknar nu. Eller så är det tänderna igen... Han har i alla fall inte sovit mer än 40 minuter på eftermiddagarna de senaste 3 dagarna, så det blir inte så mycket tid över till att göra egna saker. Men i gengäld sov han en hel natt i natt, så det kanske är värt det i längden!

Hemma igen

En heeeeel vecka i norrland och ändå lyckades jag bli stressad och känna att tiden inte räckte till. Jag glömde nog att det tar lite längre tid att få saker gjorda nuförtiden, jag planerade in fikastunder och besök precis som vanligt utan en tanke på det där bihanget som ska hänga med överallt. Nästa gång får jag nog tänka om, eller helt enkelt stanna en vecka extra.