onsdag 21 oktober 2009
Sömnlöst
I natt funderade jag hur det kommer sig att det faktiskt finns föräldrar som orkar skaffa FLER barn. Som om det inte vore nog jobb med ett! I nästan en vecka nu har Arvid inte sovit mer än 2 timmar i sträck, och som det tär på kroppen är det svårt att förstå hur man skulle orka med en eller ett par barn till. I natt sov han iofs mellan kl 02 och 07, men då kunde inte jag somna om eftersom jag låg på helspänn och väntade på att han skulle vakna igen. Jag provade allt; djupandning, öronproppar, varm mjölk med honung, men utan resultat. Sista gången jag kollade på klockan var den halv sex, och då gick jag ändå och la mig kl 23. Undrar vad jag ska testa för metod i natt; kanske spikmatta och jasminte? För nu är det ju inte längre han som sover dåligt, det är jag. Och det gör ju frustrationen ännu värre att veta att jag egentligen skulle kunna sova ut dessa timmar, men istället ligger vaken och vrider mig. Hoppas hoppas det vänder nu, för jag börjar bli så blek och sliten av det här sömnlösa livet att folk snart misstar mig för en av skådisarna i True Blood. En riktigt rolig serie för övrigt, som förstås går alldeles för sent för utslitna småbarnsföräldrar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
ha tröst med 2:an så vet har man greppat hur fort det egentligen går för dom att växa upp så då blir man lite mer ödmjukt inställd till vaknätter :-)
då elvis sov hela nätter från 3 mån och vaknade kl halv sex så var jag helarg för att jag inte fick sova lite längre... å när han sen mellan 9 och 11 månader skulle ha välling kl 4 på natten grrrrrr jag var som en tunna norrlänsk strömming SUR! minstsagt
nu när lucia vaknar 3 gånger per natt så känns det bara mysigt... hur knasigt som helst...
Skönt med lite perspektiv på tillvaron, när man ligger sömnlös blir det mesta uppförstorat. Själv klarar jag av ett uppvak per natt innan jag blir ättikssur!
Boken Sov gott hjälpte/hjälper mina sömnproblem. Fastän jag bara läst drygt halva, så fungerar sömnen mycket bättre nu än när den var som värst.
Skicka en kommentar